En eftermiddag på Ikea

I tisdags bestämde vi oss för att ge oss iväg på äventyr. Vi packade ihop oss och tog bussen. Mini fick tränga ihop sig mellan mina ben och använde mig som huvudstöd.

Lite trångt men hon finner sig ganska bra ändå när vi åker buss.

Det var Ikea som var målet för utflykten. Vi ville framförallt titta på en del möbler som vi kikat på och se hur de såg ut i verkligheten innan vi skulle beställa. Mini storshoppade en Ikearåtta och bar stolt runt på den en stund inne i varuhuset. Hon skötte sig väldigt bra trots att det var en del folk, bland annat personal där, som försökte hälsa och locka på henne.

Vi tog en välbehövd fikapaus och vilade fötterna lite. Det behövdes för att orka med hela vändan genom varuhuset. Det blir en bit att gå!

När vi var klara kom vi ut till den här fantastiska solnedgången! Inte illa!

Mini la sig till rätta på bussen hem igen. Hon slumrade hela vägen hem.

Sen sov hon hela kvällen i soffan. Det var ansträngande för oss allihopa tror jag. En tur på Ikea är verkligen som ett träningspass.

Vi köpte lite småsaker som gick att få med på bussen hem. Bland annat nya gardiner till kök och vardagsrum. Sen blev det en ny badrumsmatta till gästtoan, en liten hylla med låda att ha datorskärmen på på skrivbordet och några hyllor till duschen att ha schampoo och tvål på. Lite allmänt smått och gott.

Annars var målet främst att titta på lite andra saker som vi tänkte beställa hem. Den stora leveransen knappade vi iväg i förmiddags och nu håller de precis på att bära in allting. Himla smidigt med inburen hemleverans så snabbt! Bra för oss som inte har bil och vill köpa stora saker. Det är framförallt en ny tv-bänk och hyllor till Christians rum som stod på handlarlistan. Så nu har vi att göra under helgen! Bygga Ikeamöbler kan ju helt klart vara ett spännande projekt.

Vi tittade en del på skrivbord också. Jag skulle gärna vilja ha ett större höj- och sänkbart till mitt rum. Men vi avvaktar lite med det för Christian tänkte byta ut det han har till ett bättre så då skulle jag kunna ta hans gamla. Det borde duga bra åt mig. Det gäller bara för fröken otålig att ha lite is i magen och avvakta lite istället för att fixa allt på en gång. Lättare sagt än gjort ibland för mig.

De dubbla känslorna med att flytta

Jag är mitt uppe i en flytt. Verkligen mitt uppe i. Allt jag äger är nerpackat på ett eller annat sätt, jag sover på olika ställen nästan varje natt och jag bara räknar dagarna innan vi får tillträde till vårt nya boende. För nu är det helt plötsligt inte bara jag längre utan vi. Och då menar jag inte vi som jag och Mini utan vi som jag och Christian. Jag ska bli ett vi för första gången. Det känns både spännande, fantastiskt och läskigt på samma gång.

Tänk vad dubbelt allt känns när man är mitt uppe i en flytt. Jag längtar verkligen efter att få komma till vår nya lägenhet och att på riktigt få börja vårt liv tillsammans. Att inte längre behöva välja om vi ska ses hos honom eller hos mig utan att vi på riktigt kan ha en vardag tillsammans. Men samtidigt så känns det väldigt tråkigt och vemodigt att lämna mitt lilla radhus som jag har trivts så bra i. Mitt lilla radhus som har varit min trygga plats under de senaste två åren och som fått vara med om några ganska stora livsförändringar. Det var där jag fick Mini och började började vända livet åt rätt håll. Det var där jag börjat lite lätt med arbetsträning och det var där jag träffade Christian.

Men nu är det dags för nya äventyr. Det är dags att slå ihop våra liv och bygga något nytt tillsammans. Det ska bli fint. Fint att ha hittat någon att dela livet med och fint att ha någon att känna trygghet tillsammans med. En person som förstår mig, ibland bättre än jag förstår mig själv, och som har blivit min stabila punkt i livet. Han som ger mig lugn. Han och Mini. Tillsammans tror jag att vi tre kommer få det bra där på det nya stället. På vårt nya ställe. Tillsammans.

Sommarkort var det här!

Förra måndagen gav jag mig iväg på en utflykt helt på egen hand. Det kanske inte låter som något speciellt men för mig var det en stor grej. Det är första gången på otroligt lång tid som jag var iväg på något själv utan att få skjuts, sällskap eller möta upp någon jag känner. Vilken frihet och hjälp det är med färdtjänst!
Såklart tajmade jag en halvdan dag med kroppen men det funkade ändå över förväntan! Det är så himla skönt att börja få tillbaka lite mer frihet igen!

På väg på äventyr själv - Amoll.net

Anledningen till äventyret (livet blir så mycket roligare om man gör allt ett äventyr!) var ett besök hos frissan och sen biblioteket. Det var verkligen på tiden att fräscha upp håret igen. Jag insåg att jag inte klippt mig sedan november någon gång. Som alltid kom det ett chockat ”Men jösses vad det har växt!” från frissan när jag släppte ut knuten. Det är inte klokt vad det hade växt den här gången! Men det blev ändring på det så nu är det kort igen!

Kort var det här! - Amoll.net

Ja, för någon som under många år haft hår nästan ända ner till rumpan så är det här otroligt kort! Klippte det nästan såhär kort i november också men mitt hår växer verkligen som ogräs så det hade hunnit bli ganska långt igen nu. Skönt att hålla det kort lite till för att vänta ut det nya, fräscha lite mer. Men så himla ovant! Allt mitt hår är borta! Fast nu när det gått ett par veckor börjar jag nästan bli lite sugen på att pröva att ha det ännu kortare. Vad händer med mig?! Haha!

Spana också in lockarna en extra gång. Det kommer dröja länge innan ni ser mig så piffad i håret igen!

Nya frisyren - Amoll.net

Efter frissan promenerade jag till biblioteket. Där satte jag mig och läste ut de sista sidorna i en av böckerna jag behövde lämna tillbaka och åt ett par morötter. Det är verkligen mysigt att hänga på bibliotek. Det är något jag borde försöka göra oftare, inte bara åka dit och hämta reserverade böcker eller lämna tillbaka. Jag har alltid tyckt om bibliotek!

Vila på biblioteket - Amoll.net

När jag kom hem igen blev det vila resten av dagen. Men jag var så nöjd över mitt lilla äventyr på egen hand! Och så nöjd med nya frisyren också!

Efter-bebis-tröttheten

Det finns helt klart bättre och sämre varianter av trötthet. Nu är på pricken all min energi slut för idag. Jag ska precis försöka flytta mig mot sängen nu för att vila denna kropp och sova tidigt, klockan är faktiskt åtta nu! Haha! Men det är den bra sortens trötthet. En trötthet som kommer av att jag har gjort något och som har givit massor av positiv energi.

Jag har haft en nära vän här idag med hennes snart 10 månader gamla son och fy vad bra det är för själen! Jag mår bra av att få krypa runt på golvet, fåna mig och åla ikapp med bebis. Utforska livet från hans perspektiv och hitta på nya hyss och upptåg. Förundras över hur himla snabbt han lär sig nya saker mellan varje gång vi ses, trots att det ändå inte brukar dröja så lång tid mellan gångerna. Vi har roat oss med att leka tittut, slita fram precis alla glasunderlägg på golvet och jag har passat på att stjäla lite bebiskramar de sekunder han sitter stilla.

Trevligt och mysigt att få prata ikapp lite om livet med hans mamma också. Skönt med vänner som det inte behöver vara så uppstyrt med när man ses. Äta matlådelunch tillsammans och sen fika. Bara umgås helt enkelt. Det behöver inte vara mer avancerat än så. Oftast blir det ju faktiskt trevligast då tycker jag.

Om jag kommer ta mig ur sängen imorgon är ett senare problem. Haha! Tills vidare fortsätter jag att njuta av att ha lite fler hjärnceller på min sida. Fokusera på det som faktiskt går åt rätt håll och vara glad över alla småsaker!

Nattinatt!