Konsert med Väsen och V-dala spelmanslag

I lördags var det dags. Dagen som vi övat inför hela terminen på repen och laddat inför. Vi skulle ha konsert med V-dala spelmanslag tillsammans med Väsen på Reginateatern. Väldigt spännande, det skulle bli första riktiga konserten som Mini är med på och den första konserten där jag spelar nyckelharpa. Även den första lite större konserten jag är med på på väldigt länge så det kändes lite nervöst faktiskt.

Mini var med och övervakade när jag packade upp och stämde nere i greenroom innan vi skulle ha soundcheck och rep.

Det blev några timmars paus mellan repet och själva konserten så vi hängde nere i en soffa och vilade benen. Jag är inte van vid att stå så länge så det var skönt att få sitta ett tag. Vi gick ut en sväng och sniffade och kissade i slottsbacken också. Och tittade på alla som var finklädda och på väg till vårbal lite överallt i stan.

Mini tyckte att hon skulle ligga bredvid mig i soffan. Då var hon nöjd. Högen med tassarna. 💖

Sen var det dags för konsert! Väsen började med att spela några låtar själva. Christian och pappa satt i publiken.

Sen var det dags för oss att göra dem sällskap. Lite trångt var det och vi gömde oss längst bak i mitten så vi syns inte så bra. Men vi var där!

Det var riktigt roligt att vara med och spela och det gick ändå helt okej på nyckelharpa även om det såklart kändes lite ovant. Men nu är första gången avklarad och jag får fortsätta att öva så det går ännu bättre i framtiden. Mini skötte sig över förväntan. Hon låg vid mina fötter hela tiden förutom precis på slutet när hon reste sig, ruskade lite på sig och larmade. Hon är allt bra duktig, min lilla polis!

När vi kom hem var vi båda helt slut, jag och Mini. Det hade varit en lång dag för oss båda. Jag hoppade i pyjamas och Christian fixade kvällsfika. Sen slappade vi i soffan och tittade på ESC resten av kvällen för att varva ner.

Mini kan verkligen det där med att slappa när det behövs. Stajlen på rygg i soffan med huggtänderna framfällda…! 😅

Det var vår lördag! Igår var jag ganska slut som artist. Det tog på krafterna och kroppen så det blev mest vila för min del. Mini var också lite trött. Vi tog oss ut en promenad framåt kvällen men annars gjorde vi inte så mycket annat än att ta det lugnt. Ändå tog min ork ganska mycket slut på kvällen när jag fixade middag.

Idag hoppas jag att jag har lyckats ladda om litegrann i alla fall även om det går ganska segt och långsamt. Jag ska iväg i eftermiddag och ta fjärde sprutan och sen kommer några kompisar hit och hälsar på. Det blir trevligt och förhoppningsvis kommer inte biverkningarna från sprutan förrän senare så jag orkar med kvällen också.

En ny musikkompis!

Jag har ju inte presenterat min nya lånekompis! Den här skönheten har jag fått hyra av en snäll folkmusiker i stan och vi har börjat bli kompisar nu. Jag och nyckelharpan alltså!

Nyckelharpa - Amoll.net

Min förhoppning, som faktiskt verkar stämma, är att kroppen ska klara av att spela nyckelharpa lite bättre än vad den klarar av fiol just nu. Kroppens tolerans för fiolspelande är i stort sett noll just nu även om jag med mycket envishet försöker i små doser. Jag slipper lyfta armarna lika högt med harpan och det är betydligt bättre ergonomi för arga axlar och armar än med fiolen. Vem kom på idén att man ska hålla fiolen klämd mellan hakan och axeln egentligen?! Med mammas hjälp håller vi dessutom på att klura på en bättre sele för att få vikten jämnt fördelat på axlarna istället för direkt på nacken som med vanliga remmen. Det kan bli riktigt bra det här…!

Jag har bara haft harpan i en vecka nu och jag börjar såklart direkt med att försöka spela knepiga fiollåtar som kräver lägesspel när det saknas E-sträng. Jag bestämde mig ganska direkt för att ha den D-stämd och inte C-stämd för att det inte ska bli kortslutning totalt i fiolhjärnan. Då kan jag använda många av de fingersättningar som redan sitter i ryggmärgen. Huruvida det är okej eller om man ”får” göra så verkar det finnas otroligt delade åsikter kring bland de som spelar. Och så får det väl vara.
Men det är faktiskt riktigt roligt att spela! Och det går förvånansvärt bra! Det här kanske är min nya grej helt enkelt?

Kan jag hitta en väg att kunna fortsätta spela på ett fungerande sätt så vore det så himla bra. För jag saknar verkligen att spela nu. Även om jag skulle bli otroligt ledsen om jag inte kan fortsätta med fiolen så är det bättre att hitta sätt att kunna fortsätta med musiken och spelandet.

En sak har jag i alla fall bestämt mig för: nyckelharpan spelar jag på för min skull och på mitt sätt! Utan några krav och förväntningar från andra. Jag har fortfarande alldeles för många negativa ”måsten” och ”borden” kopplade till fiolen och violan.
Så en betydligt mer avslappnad inställning till nyckelharpan känns otroligt bra för själen! (Och inställningen ”hur svårt kan det vara när jag redan kan spela fiol?”. Haha!)

Folkmusik i Parksnäckan

I torsdags hängde jag hela kvällen i Parksnäckan med Adde. Det var folkmusikfestival och bandet Fränder hade samlat ihop en himla bra blandning av folkmusikvänner i olika grupper som spelade. Så himla bra ordnat och otroligt bra och varierad musik. Otroligt inspirerande och kul att lyssna på!

Två av de som är med i Fränder och Vega var jag på Ethno samtidigt som för ganska många år sedan nu. Väldigt kul att få se och höra dem spela nu och att det har gått så bra för dem! Har ni möjlighet att höra dem spela någon gång kan jag verkligen rekommendera det! Alla grupperna som spelade.

Vega & Nika
Vega & Nika
Våtmark
Våtmark som spelade och sjöng snuskvisor
Hamburgare
Hamburgare som energipåfyllning
BOOT
BOOT
Jag och Adde
Jag och Adde
Fränder
Fränder
Ale Möller Trio
Ale Möller Trio

Welcome to Christmas Island med Jill Johnson

Christmas Island med Jill Johnson
Welcome to Christmas Island med Jill Johnson

I år kan jag inte säga att jag har särskilt mycket julkänslor. Det är nog en kombination efter den allmänt lite röriga hösten och att åldern lite börjar sätta sina spår. På nåt sätt verkar julkänslorna avta lite mer för varje år. Nästa år hoppas jag på revansch, då ska jag börja med julmusik och glögg redan i november!

För att få lite julkänsla och att hitta på något kul så köpte vi biljetter till Jill Johnsons julturné Welcome to Christmas Island, jag och föräldrarna. I torsdags kom hon till konserthuset och hade med sig Sandviken Big band under ledning av Anders Berglund.

Jag hade en riktig skitdag på alla tänkbara sätt i torsdags. Som alltid optimal tajming. Men på något sätt lyckades jag skrapa ihop mig tillräckligt med hjälp av föräldrarna så vi tog oss iväg ändå. Även om jag fortfarande känner av lite ”baksmälla” efter att ha prejat mig iväg så var det bra att jag tog mig dit. Det hade varit ett större nederlag att vara hemma.

Konserten var över lag väldigt trevlig och bra. Jill Johnson håller ju alltid hög nivå men det var ändå som att det där lilla extra saknades jämfört med andra gånger jag sett henne. Både live och på tv. Sen kan jag tycka att om man har med sig ett helt storband så blir det lite konstigt att ha inspelade syntstråkar på flera låtar. Visst, jag är nog kanske lite partisk i den frågan. Jag har svår allergi för konstgjorda stråkljud. Utöver det så var det en trevlig konsert med bra musik. Roligt med några, för mig, nya jullåtar och inte bara de vanliga sönderspelade radiolåtarna. Otroligt duktiga musiker allihopa och Anders Berglund är alltid bra.

Min förhoppning att få lite mer julkänslor gick däremot inte riktigt som tänkt. Visst, en aning mer julkänslor gick jag därifrån med. Men det är tyvärr fortfarande en väldig brist på den varan. Jag ska försöka kompensera med mycket julmusik och glögg nu under helgen!

Extraföreställning av Utgrävarna

Tidigt i våras var det föreställningsperiod med Örebrospexets produktion Utgrävarna. Såhär vid terminsstart är det tradition att köra en repris av vårens produktion som extraföreställning. Reklam för att värva nya studenter till föreningen. Eller helt enkelt en chans för oss att få ha kul tillsammans igen en sista gång på scen.

Nu var det alltså dags för extraföreställningen så jag packade min väska och tillsammans med elfiolen åkte jag i torsdags mot Örebro. Det blev tre väldigt intensiva dagar med genomdrag, genrep och föreställning från torsdag till lördag. Jag fick sova hos Angelica så jag hann med att umgås litegrann med henne också. 

Väldigt roligt att få göra allt en sista gång och få spela mitt smöriga tangosolo och feta hårdrockssolo igen på nya elfiolen. Framförallt väldigt kul att att få träffa alla fina spexmänniskor igen. Det här är det sista ordentliga jag är med på där eftersom jag har flyttat tillbaka till Uppsala igen. Det känns faktiskt lite vemodigt att lämna spexet efter dessa fina år med dem! Men jag räknar med att åka och titta på nästa produktion i vår för att se att de sköter sig ordentligt.

Pappa kom och tittade på föreställningen så jag kunde åka med honom tillbaka till Uppsala i lördags kväll. Väldigt smidigt och skönt att få skjuts men framförallt himla kul att han kom och tittade. För den som är nyfiken tittar de väldigt konstigt på en på McDonalds när man kommer alldeles grönsminkad i ansiktet en lördagkväll. Haha! Jag hade inte orkat sminka av mig innan vi åkte och som vanligt tycker jag att det är ganska underhållande att se hur folk reagerar när man inte ser ut eller gör som man ”ska” göra på allmänna ställen.

Lördagsjobb i form av bröllop

Som musiker jobbar man när andra är lediga. Förra lördagen var en sådan dag. Angelica och jag hade en spelning på ett bröllop i Nacka med vår duo Celia. Verkligen hög tid att spela ihop igen, det var alldeles för länge sedan sist! Alldeles för länge sedan vi sågs ordentligt överhuvudtaget.

Hon kom dagen innan för att vi skulle hinna både repa och umgås. Väldigt kul att få träffas igen och prata ikapp om livet. Jag insåg också hur mycket jag saknar att spela ihop med andra! Sista halvåret har jag mest spelat med barnen på jobbet och även om det är roligt så är det inte riktigt samma sak. Det behöver det verkligen bli ändring på!

Nu var det Pachelbels Canon och Beauty and the Beast som stod på repertoaren. Vigseln var i en liten lada på Nyckelvikens herrgård i Nacka. Väldigt trevligt område och det var en väldigt kort borgerlig vigsel. När man spelar in- och utgångsmusik är det vanligt att ha en nödlösning för att kunna förlänga musiken vid behov för att brudparet ska hinna fram eller alla gäster ska hinna ut. Nu råkade vi ut för det motsatta; vi fick snabbt förkorta ingångslåten på ett snyggt sätt så det skulle bli mer lagom i längd. Hela vigseln var färdig på 9 minuter! Snabba ryck!

Utsikt Vigsel och ballonger Lada

Fiolpyssel inför hösten

Elfiol Yamaha SV-255Piffande hos fioldoktorn

Såhär inför hösten är det dags att ta tag i en del fiolfixande. I tisdags packade jag ihop alla mina fioler och åkte till min fioldoktor. Även fioler behöver sig en vända till doktorn emellanåt för att se till att allting står rätt till.

Framförallt fiolen har känts trött och instängd, ja lite förkyld och täppt, sedan i våras. Det började ordentligt när vädret ballade ur och det blev sådär supervarmt med väldigt pendlande luftfuktighet. Verkligen mardrömsvädret för fioler! Så jag hoppas att det inte är något allvarligt fel på den utan bara att han behöver justeras litegrann. Jag är lite rädd att det kan vara någon limning som släppt eller i värsta fall någon spricka. Men jag hoppas att det bara är lite justering av ljudpinnen som behövs.

Violan vill jag mest få en allmän översyn på, framförallt efter den extrema temperaturen och svettigheten där vi spelade Jesus Christ. Min ”nya” kolfiberstråke från i vintras ska få sig nytt tagel också. Oftast är det inget höjdartagel som sitter på nya stråkar och nu när jag spelat på den ett halvår är det verkligen dags för nytt!

Elfiolspyssel

Till och med elfiolen fick följa med den här gången till fioldoktorns stora förvåning. Haha! Han var tydlig med att han inte håller på med elfioler eller kan sånt. Nej, jag vet, sa jag och fnissade lite inombords och tänkte ”inte än”. Nu var det bara för att få hjälp och ett par reservdelar till en hakkopp som jag ville testa att sätta dit. Inget mer avancerat än så. Det är så knöligt att det inte går att byta hakkoppen på den när man som jag har rejäla problem med nacken och det ergonomiska när det kommer till spelet. Nödlösningen har blivit att sätta dit en annan hakkopp oppepå den befintliga men det funkar bara sådär.
(Men förhoppningsvis är en annan mer permanent och bra lösning otroligt nära nu! Jag väntar två spännande paket på posten nu i dagarna! Förväntningen och peppen på det alltså…!!!) 

När jag kom hem passade jag också på att byta strängar på elfiolen. Jag måste kompensera när det gör ont i fiolmammahjärtat att lämna de båda akustiska fiolerna och favoritstråken hos doktorn!
Ny sorts strängar den här gången så det ska bli kul att testa! Fortfarande syntetsträngar och de ska vara liknande de jag prövat tidigare. Men jag har en omgång stålsträngar också som det ska bli väldigt intressant att testa!

Direkt när jag satte på dem var jag lite skeptisk men nu när de fått sitta ett par dagar och blivit lite mer spelade på så börjar de låta bättre tycker jag. Det tar alltid lite tid att spela in nya strängar så det går inte att säga på direkten om det blir bra eller inte.

Annars går jag bara och väntar på att han ska ringa och säga att fiolerna och stråken är färdiga så jag kan få hämta hem dem igen. Mina bebisar! <3

Sensicore Perlon strängar

Jesus Christ Superstar

Den här veckan är det verkligen full fart med många, långa och otroligt svettiga rep varje dag. Jag har fått chansen att vara med i orkestern till Jesus Christ Superstar som spelas i Eric Ericssonhallen nu under Europride i Stockholm. Premiären är imorgon! Helt galet!

Det är en lite annorlunda uppsättning med flest kvinnor i rollerna och en feministisk twist på det hela. Otroligt spännande och kul att få vara med!

Nu har tidningarna börjat skriva om det också så det går att läsa om i både Allt om Stockholm, SVT och DN. Premiären är slutsåld men till de andra föreställningarna går det att köpa biljetter på tickster och här finns info på Facebook.

Förutom den extrema värmeböljan som vägrar släppa taget och redan innan däckat mig så laddade jag lite otaktiskt upp med både bihåleinflammation och trasslande luftvägar. Så det har minst sagt varit lite av en uppförsbacke sista veckan. Det är verkligen ingen luft alls där vi repar så det är ganska galet. Tur i oturen för min del så är en kompis från min Örebrotid med och spelar och hade ingenstans att bo så han bor hos mig och jag får åka bil dit och tillbaka med honom. Win-win helt enkelt. Tyvärr har han ingen AC i bilen så det är ganska brutalt att åka dit på eftermiddagen när det är som varmast.

Nu ska jag ladda upp med en kall dusch och sen äta lite lunch innan vi åker. Genrep ikväll! Tjohej!

Äntligen tid att byta strängar

Nu blir det musiknörderi på hög nivå här. Men det är ju å andra sidan jag i ett nötskal så vad passar egentligen bättre? Idag fick jag äntligen tid och ork att byta strängar på violan! I samma veva som jag köpte nya strängar till elfiolen beställde jag nya till både fiolen och violan också. Men jag har inte haft tid eller möjlighet att byta tidigare så nu var det dags! I alla fall för violan. Tjohoo! Jag laddade upp med en kopp kaffe som sällskap.

2018-03-12 - new strings to my viola

Så himla spännande att pröva en ny sorts strängar! Peppen på det liksom…!
2018-03-12 - new strings to my viola

De ska påminna om sensträngar men förhoppningsvis utan allt krångel med att hålla stämningen.
2018-03-12 - new strings to my viola

A-strängen var jag mest nyfiken på. Den är alldeles vågig innan den är spänd!
2018-03-12 - new strings to my viola

Spana in det här! Häftigt! Det ska vara något special för att minska gnissel och squeakljud så jag är himla taggad på att se om det blir någon skillnad.
2018-03-12 - new strings to my viola

Här är mitt måste-ha när jag byter strängar:

– Mitt magiska, jättegamla ”lypsyl” till stämskruvarna. Vet egentligen inte riktigt vad det är men har haft det i all evighet och det är fantastiskt! Någon slags kol tror jag som gör att stämskruvarna oftast sköter sig himla bra och sitter fast ordentligt.
– En blyertspenna för att strängen ska glida bra i skårorna i stallet.
– Sprittussar från apoteket för att göra rent greppbrädan. Även klockrena för att fräscha upp och förlänga livslängden på strängar! (Jag kan säga att man får lite konstiga blickar om man ställer för mycket frågor när man ska köpa dem. ”Det är bara sprit i va? Inget mjukgörande eller så?” Och avslutar med ”Ja, alltså, jag ska ha dem till fiolerna!” Haha!)
– Och en trasa såklart, men den fastnade inte på bild.
2018-03-12 - new strings to my viola

Såhär tjusigt blev det när alla strängar var ditspända ordentligt. Då blev a-strängen nästan helt utslätad. Man känner bara med fingret att den är lite lite vågig.
2018-03-12 - new strings to my viola

Det är så olika på olika strängar, hur tjocka eller tunna de är. De här var både och. A-strängen är tunnare medan C-strängen är tjockare än de förra jag hade. Spännande kontrast!

Jag var helt enkelt tvungen att höra av mig till Annie med ett favoritcitat i repris från vår folkistid då jag blev lite för övertaggad på de nya strängarna jag hade bytt till då. ”Den är så grov att den knappt får plats i skåran!!”  Det där med att omedvetet lyckas få allting att låta snuskigt… Haha!
2018-03-12 - new strings to my viola

Men hur är de då?

Jag behöver få spela in dem lite mer men hittills känns det ändå som att de har potential! Det tar några dagar att ordentligt spela in nya strängar så de låter som de ska. Första dagen går oftast mest åt till att få dem att hålla stämningen. De här var lite värre än andra syntetsträngar med att hålla stämningen sådär direkt men efter att ha spelat en del på dem nu har de satt sig lite bättre ändå. De har lite klarare och skarpare ljud än jag haft tidigare men jag tror ändå att jag gillar det! Kul att testa något nytt.

Jag har mest övat skalor och teknik idag och det var så himla skönt och avkopplande. Dels för att spela in strängarna och känna hur de är men även för att komma lite mer på banan själv igen. Det är på något sätt ganska avkopplande med teknik ibland kan jag tycka. Något väldigt konkret att fokusera på i övningen. I alla fall när det är frivilligt och enbart för min egen skull. Jag tänkte försöka försöka ha samma ”paket” både på fiolen och violan för att kunna ha lite struktur på det hela. Skalor, etyder, stråkövningar och sånt. För även om jag vill hitta på roliga, galna och nya saker med elfiolen så känner jag att jag måste bättra på tekniken också.

En intensiv men otroligt bra helg full av spex

Oj vilken vecka och helg det har varit! Fullt upp verkligen med en massa spexgrejer. Men det har varit så roligt ändå. Tur att spex är bra och härliga saker! Häng med på hur det såg ut genom min mobil! Det blev några bilder ändå.

Genrepstorsdag

På förmiddagen hade jag Christoffer på kaffebesök för att både passa på att träffas en sväng och för att smida framtidsplaner för vår duo. Alltid lika trevligt, roligt och motiverande att ses. Så himla roliga idéer på gång!

Torsdag under aulaveckan innebär genrep. Även om det inte är riktig föreställning så är det ändå en liten publik och allting förväntas att gå bra och bli som det ska. Alltid lika spännande!
Det hela gick ändå över förväntan och jag var peppad men otroligt trött när jag kom hem. Då var den stora frågan: hur tusan får jag bort allt smink? 

Premiärfredag

Så var det dags! Fredag och premiär! Jag laddade med att äta en tallrik gröt i sängen och sen faktiskt sova några timmar till. Extra sömn kändes verkligen som den bästa uppladdningen för att orka med föreställningar två kvällar i rad efter två kvällars sena rep. iPaden fick vara frukostsällskap. 
När jag sen vaknade igen hade jag ett missat samtal. När de ringde igen en stund senare visade det sig att det var blombud på gång. Egentligen skickade till aulan där vi har föreställningarna men eftersom jag skulle vara hemma fram till kl 14 så hann de komma med blommorna hem till mig istället. 
I det långa blompaketet fanns dessa otroligt fina rosor från mamma och pappa. Så himla fina och verkligen gulligt av dem att skicka blommor som pepp och lycka till med premiären! Världens bästa föräldrar helt enkelt! Är det några blommor jag är svag för så är det röda rosor. När jag väl kom till aulan på eftermiddagen gick allting i ett hela tiden. Fullt upp med sminkning, soundcheck, rep och andra förberedelser. Sen var det helt plötsligt dags och oj vad roligt och bra det blev!

Efteråt var jag en otroligt trött men extremt nöjd bandchef! Vilket bra band vi fått ihop och alla som har med hela produktionen att göra är så bra och fina! Pepp verkligen!

Jag har haft turen att få skjuts hem varje kväll men det vore lite roligt att se hur många jag skulle skrämma längs vägen om jag hasade mig hem såhär strax före midnatt. Haha!

Omladdning för lördagsföreställning

Efter att ha sovit lite och gjort en repris från fredagen med frukost i sängen och några timmars extra sömn igen så var det dags för lördagsföreställningen. Den är tidigare på eftermiddagen så vi skulle vara på plats redan mitt på dagen. Alla var peppade och nöjda efter en bra premiär så vi fick några lagom uppmuntrande ord från regissören om att nu fick vi minsann inte slappna av och börja göra misstag när det gått så bra på premiären. Haha! Såklart sagt med glimten i ögat.

Men även lördagens föreställning gick bra! Lite fler i publiken och det kändes som att allt gick ännu bättre faktiskt. Skönt att börja med två föreställningar som gått bra. Det är så otroligt mycket roligare att spela nu än förut. Det går inte att jämföra. Det visar hur mycket inställningen till saker och livet i allmänhet spelar in. Jag blir så motiverad att fortsätta jobba i rätt riktning med allt när jag märker positiva skillnader trots att det är otroligt tufft med rehabprogrammet.

När föreställningen var färdig skulle vi plocka undan alla våra bandgrejer och rodda undan allt vårt. Nu är det två veckor till nästa föreställningshelg och vi behövde rodda ner allting. Men på ett sätt väldigt skönt att vi fick allt vårt fixat direkt så vi slapp komma dit på söndagen för att städa.

Supermanombyte och premiärsittning

Sen var det dags för en total makeover på en trång toalett. Försöka få bort all färg och bli i alla fall hyfsat festfin. Det var dags för premiärsittning!

Våra fina toastar för kvällen, och även mina bordsgrannar vid sittningen, Oskar och Tova. Oskar är min bandchefskompanjon och Tova är flöjtist i bandet. Så fint att få sitta med dem! Sen har vi våra regissörer som höll tal. Det hände såklart en himla massa annat också under kvällen men det var inte så mycket mer än det här som fastnade i mobilen. Jag hade fullt upp med att skratta och ha trevligt.

Mat fick vi också och det här var min varmrätt! Väldigt gott!

När själva sittningen var slut och de andra laddade upp för att dansa började jag samla ihop mina saker för att röra mig hemåt. Det var mer än tillräckligt för min del. Jag var otroligt nöjd över att ha orkat vara med såpass länge ändå!

Såå trött när jag kom hem men så otroligt nöjd över hela helgen! Fy vad fint det är med spex och allt kring det!

Två nya medaljer har jag fått till mitt ordensband dessutom. En för årets produktion och en för att jag är bandchef. Det börjar bli fullt nu på bandet! 

Trött resdag

Söndagen var otroligt trött, av ganska förklarliga skäl. Jag sov väldigt dåligt trots att jag var så trött när jag kom hem. Jag var nog så full av alla intryck från helgen att jag helt enkelt inte kunde varva ner ordentligt.

När jag väl packat ihop mina saker och fixat det som behövdes fick jag några minuter över. Det var så himla fint väder när jag satt och väntade på bussen. Sol och verkligen vårkänslor ute. Så härligt! Tyvärr försvann det ju närmre Uppsala jag kom och det var ganska stökigt och mycket folk både på tåget och bussen. Men jag kom fram tillslut och fick vila resten av kvällen. Skönt och välbehövt! 

Det var min helg med spex! Så fin och bra på alla sätt och även om det tog enormt mycket energi så gav det desto mer tillbaka. Väldigt nöjd över att ha lyckats ransonera och prioritera energin och orken så att jag klarade av allting så bra som jag gjorde. En seger bara där!