En promenad till föräldrarna

Igår tog jag hunden och den stora kameran i varsin hand och promenerade iväg i vårvädret till mina föräldrar. Det var länge sen jag var där nu och hälsade på och jag behövde gå och kolla så pappa höll på att pigga på sig ordentligt. Han har både opererat bort gallan och fått blodförgiftning i samma veva. Ingen höjdare! Förra veckan hade jag fullt upp med diverse sjukvårdstider och orken var inte på topp så jag hann aldrig dit något. Frustrerande när inte orken räcker till allt man vill.

Men igår hade jag en ledig dag så då gick jag dit. För första gången på otroligt länge fick den stora kameran följa med. Lite ovant att fota med den. Jag tänkte försöka komma igång att fota lite mer igen. Har ju den bästa modellen att fota, även om hon är lite svårflirtad och helst tittar åt ett annat håll.

Där borta bor vi! Har nog inte riktigt förstått det helt än, att vi faktiskt bor där tillsammans. Jag och Christian. Och Mini såklart.

Järnvägen gjorde sig bäst i svartvitt tycker jag. Här finns den i färg också.

Det blev många foton på Mini på vägen. Så går det när man har den finaste hunden i världen. 💖

Hon tyckte nog att jag var lite tråkig som höll på att fota och ha mig.

Roligare att titta åt ett annat håll istället.

När vi var nästan framme mötte vi upp mamma och pappa. De var ute på en liten minipromenad för att rasta sjuklingen. Mini blev överlycklig över att få träffa dem igen och sprang i full fart och anföll dem. (Hon sprang såklart inte förrän hon fick klartecken från mig och jag kollat att det var fritt fram.)

Hos föräldrarna blev det fika. Te och muffins till mig och morot till Mini.

”Men moroten då? Den ligger ju bara där!”

Smaskens med morot tycker Mini!

Pappa hade fått fina blommor. Tyvärr var de lite överblommade och luktade massor så jag blev ganska allergisk mot dem.

Mini gjorde ett fynd och var så stolt över att bära runt på den här.

Sen blev hon svartsjuk och ville sitta i knät på mamma. Knashund!

”Matte! Nu måste du hem och vila!”

Så vi gick hemåt och mötte upp Christian på vägen. Efter en tur in på Ica gjorde vi hemgjord pizza, åt glass och vilade på soffan resten av kvällen. Idag har jag redigerat foton, pysslat lite och nu är det snart dags för en tidig middag innan vi ska iväg på extrarep med spelmanslaget.

Här går det att titta på alla fotona jag tog på promenaden. Det blev några stycken så alla fick inte plats här.

En försenad födelsedagspresent

Igår kom det äntligen. Det hemliga paketet som Christian har gått och muttrat över i en vecka. Paketet som nog har krånglat på alla sätt det går för ett paket att krångla.

Såhär fint var det när jag fick det efter att han slagit in det. Han kom med en hel hög ursäkter om att det inte var fint inslaget men jag tycker det var ett himla fint paket. Det är tanken och ansträngningen bakom som räknas!

I paketet låg det här! En polaroidkamera! Jag har drömt om att ha en polaroidkamera sedan jag var liten! Trodde inte det fanns längre. Nu har jag alltså den här kompisen som jag ska utforska och se vad det går att ta för häftiga foton med! Så himla häftigt!

Idag tog jag första fotot för att testa. Självklart blev det på fröken Mini. Tycker det är något väldigt charmigt och mysigt över det operfekta med polaroidfoton.

Nu återstår bara att komma på vad jag ska göra med fotona jag tar. Funderar lite på att hänga upp dem på ett snöre på väggen någonstans. Det gjorde jag när jag bodde i Örebro och fick tummen ur och framkallade en hel hög med mobilfoton.

Glad påsk!

Glad påskafton på er, hur ni än väljer att fira eller inte fira den här helgen!

Tulpaner - Amoll.net
Tulpaner - Amoll.net
Tulpaner - Amoll.net

För mig har det hittills varit en otroligt lugn påskhelg i sommarvärmen. Helt sjukt hur varmt det blivit från ingenstans!
Igår fick jag lite fotoinspiration av mammas nya tulpaner som stod så fina på bordet. Det passar ju bra såhär till påsk. Tillsammans med påskkycklingarna som står utställda lite här och där.

Idag blir det bara lite lugnt påskfirande med föräldrarna. Med sill och lax och allt möjligt gott att äta. Imorgon däremot blir det middag med större delen av mammas sida av familjen. Hej och hå! Det blir trevligt!

Påskhöna och kycklingar - Amoll.net
Påskkyckling - Amoll.net
Citron - Amoll.net

Som avslutning får det bli en påskcitron! Haha! Mamma och pappa har ett citronträd som det faktiskt kommer citroner. Ganska häftigt tycker jag! Men de tar tid på sig innan de blir gula ordentligt.

Vad gör ni den här helgen?

Några foton i vårljuset

Tänk vilken skillnad det gör på det allmänna måendet när lite av den ihållande värken släpper taget för en stund. Natten har inte varit någon höjdare men idag har ändå kroppen fått lite mer vila. Så himla skönt och välbehövt! Jag plockade till och med fram kameran på eftermiddagen och tog några foton! Tjohoo liksom! Det var så fint vårljus ute idag även om det blåste lite väl mycket.

Sprötbebisar - Amoll.netMamma har fått några sprötbebisar av mig från mina sprötblommor. De växer på bra i deras köksfönster i väntan på att bli planterade. Grisar i köksfönstret - Amoll.netDet gömmer sig några grisar också i köksfönstret.
Blomma - Amoll.net

Blomma - Amoll.net
Och en blomma.
Vide - Amoll.netUte har viden börjat bli fluffiga och ulliga. Jag tror i alla fall att det är någon slags vide.
Bok och vetepåse - Amoll.netMen största delen av dagen ägnats åt det här. Bok och vetepåse i soffan. Precis vad kropp och själ behöver just nu. 

En lugn dag var precis vad jag behövde just nu. Få landa och få lite lugn och ro i kroppen. Slumra lite på soffan mellan raderna i boken. Nu tittar vi på programmet om Josefin Nilsson. Så viktigt och hemskt och skrämmande alltihopa. Ainbusks musik har jag lyssnat massor på under hela min uppväxt.

Nya fotodrömmar

Det har börjat klia i fotofingrarna igen nu efter ett väldigt långt uppehåll från fotografering. Av flera anledningar är jag lite sugen på en mindre, smidigare kamera. Dels skulle jag gärna vilja ha en kamera som lätt går att ha med mig i väskan. Den bästa kameran är ju faktiskt den man har med sig. Sen skulle det vara skönt att ha en mindre och lättare kamera med tanke på de problem jag ändå har med kroppen. Jag har mycket ont i både kroppen och händerna och att då handskas med en stor, tung systemkamera är lite kämpigt. Jag tror att det kan vara en av anledningarna till att jag kommit av mig med fotandet, att jag faktiskt inte mår så bra av den tunga kameran.

Vad borde jag ha?

Jag har börjat kika lite på vad som finns och oj vad mycket nytt, spännande det kommit de senaste åren! Jag har fastnat lite för Canon M6 och ha ett 22mm objektiv till som är smidigt att ha med. Sen går det att med en adapter använda alla de andra objektiv jag redan har. Eventuellt kanske det lutar lite mer åt en M5a för att få en sökare också.

Bilder lånade från Cyberphoto

Efter att ha bollat lite idéer med en kompis också kring det hela så blev jag nyfiken på en Sony A7. Så mycket kamera i så litet format! Och det går att använda Canon-objektiv på den också med en adapter. När jag träffar honom och hans sambo på fredag ska jag passa på att klämma lite på hans Sony. Kanske till och med pröva om mitt Tamron-objektiv fungerar med adapter.

Vad jag inte kan förstå är hur Sony har lyckats få in en fullformatsensor i en så liten kamera?! Så häftigt!

Bild lånad från Cyberphoto

Separationsångest

Men jag har lite separationsångest från att göra mig av med min Canon 6D som jag ändå tycker himla bra om. Så frågan är väl om jag ska tänka mig en kamera som kompletterar den jag redan har eller någon en som ska ersätta den.

Det roligaste och viktigaste skulle ändå vara att komma igång med fotografering igen. Det börjar klia mer och mer i fingrarna när det kommer till att syssla med allt möjligt kreativt igen vilket känns roligt.