Vem är Mini?

Jag har fått en del frågor om Mini och hur hon larmar. Jag har ju inte presenterat henne ordentligt här på bloggen så jag tänkte att det kunde vara på sin plats. Hon är ju trots allt min bästa kompis och är med mig överallt.

Mini är en snart fyra år gammal labrador som har bott hos mig i ganska precis två år nu. Jösses vad fort tiden går! Hon älskar sina grisar och gosedjur över allt annat. Nej förresten, hon älskar mat mest av allt. Sen kommer leksakerna på andraplats, som hon gärna bär runt på och visar upp för alla som kommer hit. För det går ju inte att hälsa på någon utan att ha något i munnen! Hon gillar att ligga nära i soffan och sover alltid på mina fötter i sängen på natten. Hon är verkligen en enpersonshund och blir svartsjuk om jag gör för mycket annat som inte involverar att hon får min fulla uppmärksamhet. När jag inte är i närheten sitter hon mest och gråter även om hon gärna leker med andra när jag är med. Som tur är har hon accepterat Christian ganska bra. Men sitter vi för nära varandra kan hon komma och åla sig mellan.

Hur hon hjälper mig

Mini är en alarmerande assistanshund för kortisolsvikt vilket innebär att hon hjälper mig genom att larma när jag får lågt kortisol. Kortisol är ett stresshormon som finns i kroppen och hjälper bland annat till vid sjukdom, stress och är det som gör att man är vaken på dagen och blir trött på natten. Det är ett livsviktigt hormon som min kropp inte producerar på egen hand så jag måste ta tabletter istället. Det har fungerat ganska dåligt och det var därför jag började utforska möjligheterna att ha en assistanshund som hjälp. Det går inte att testa själv för att se om man är låg som en diabetiker kan göra men det går att träna en hund till att känna av det på lukten. Häftigt va? Hon kan göra något som sjukvården inte ens klarar av. Kruxet är att jag oftast inte känner av själv när jag blir låg och förstår inte att jag behöver ta extra medicin. Enkelt förklarat så blir jag lite dum i huvudet när jag blir låg och märker inte själv att det är något fel. Det är då Minis hjälp är ovärderlig för hon säger till mig när det börjar sjunka.

Hon har en flärp hängandes i sitt halsband som hon plockar upp med munnen och knuffar på mig med när hon larmar. Ibland kommer det en halv klagosång också i form av gnällande och ynkande men det är inget som hon är tränad till att göra. Hon larmar så tidigt att jag oftast inte känner något själv och hon larmar redan när det börjar sjunka snarare än när det har blivit för lågt. Det gör att jag kan ta mindre dos medicin och innan jag hinner bli dålig, eller ibland räcker det med att bara vila istället. Himla bra! Jag har med hennes hjälp fått ett mycket stabilare och bättre mående och kan hålla nere på kortisondoserna. Jag har lärt mig den hårda vägen att hon har rätt när hon larmar även om det inte alltid känns som det just då.

Eftersom hon är assistanshund innebär det att hon får och ska vara med mig överallt. Så hon hänger med mig på läkarbesök, i affärer och på spelmanslag. Vi utforskar mer och mer tillsammans i takt med att jag mår bättre och att pandemin gör att man kan vara ute på mer saker igen. När vi är ute på saker och hon aktivt jobbar är hon lugn och har fullt fokus på mig. Men sen när vi kommer hem igen kompenserar hon med att springa gatlopp och hoppa i sängen. Så hon har verkligen två sidor. Eller som nu när jag skriver detta och hon roar sig ute i vardagsrummet med att jaga en boll. Allra bäst tycker hon nog att det är när jag sitter stilla i soffan och inte gör så mycket annat än att klappa på henne. Då är hon som allra nöjdast.

Hon har kommit och vänt upp och ner på hela mitt liv. Med hennes hjälp har jag fått livet tillbaka och har kunnat börja leva igen. Jag hade aldrig träffat Christian om det inte var för henne och jag hade inte varit på gång att börja arbetsträning utan hennes hjälp. Men jag har fått börja om från början, gör om och gör rätt helt enkelt. Det går inte längre att köra på i 300% för då har jag en hysterisk hund i hälarna. Det mår varken hon eller jag bra av. Jag måste leva mycket mer lagom nu vilket passar min kropp mycket bättre. Men det är svårt när jag som person är allt eller inget och helst tutar på med saker i full fart.

Är det något annat ni undrar över om Mini?

28 svar på ”Vem är Mini?

  1. Helt fantastiskt och så roligt att få lära känna både dig och Mini. Hundar är verkligen helt fantastiska och jag kan inte ens förstå vilken otroligt skillnad hon måste göra i ditt liv. Vilken otroligt fin bästa vän att ha vid sin sida. Är glad för er skull att ni har hittat varandra 😀

  2. Innan du skrev det här inlägget så funderade jag på hur Mini larmar och på vilket sätt. Nu förstår jag och likaså att du får så god hjälp av henne.
    Hon är ju så söt och charmig. Och givetvis jätteduktig. Vilken trygghet för dig att ha henne hos dig.
    Min ena dotter har en labrador, Currem som är vårdhund. Hon arbetar som fysioterapeut på ett äldreboende och Curre är med henne hela dagarna på jobbet tre dagar i veckan. Han har ju en helt annan funktion än Mini förstås. Men är viktig i sin roll.
    Tack för att du berättade.

    1. Vad kul att du gillade inlägget! Det är ju långt ifrån självklart hur hon hjälper mig så jag tänkte att det var bra att förklara lite mer. 😊 Verkligen en trygghet att ha henne!
      Vad roligt att din dotter har en vårdhund! Det är säkert till stor glädje och hjälp för de boende där!

  3. Så roligt att få veta mer om Mini och på vilket sätt hon hjälper dig. Det är helt enkelt fantastiskt vad man kan träna hundar till att lära sig. Jag gillar att hon är så fokuserad men också kan vara en glad och busig hund som far runt i lägenheten 😀 Förstår att hon är en mycket viktig vän för dig <3

    1. Kul att du gillar inlägget! Visst är det häftigt? Ja, hon har verkligen två sidor. En när hon jobbar och en när hon kommer hem efteråt. 😅 Hon är min bästa kompis! 🥰

  4. Det är otroligt vad hundar kan lära sig! Det finns ju numera också Corona-hundar, i alla fall på vissa tullstationer. Vi människor är fortfarande dåliga på att utnyttja de resurser en hund har! Självklart passar inte alla hundar till allt, men till väldigt mycket. Det är riktigt häftigt att du har så mycket hjälp av Mini att ditt liv blir enklare. Hade du hundvana innan du fick henne? Många hundar är enmanshundar och Mini är så präglad på dig eftersom du är hennes jobb så det är inte konstigt om hon håller andra människor på distans.
    Tack för att du skriver om ert liv tillsammans, så intressant att följa er!

    1. Ja, visst är det häftigt vad man kan lära hundar? Samma företag som jag köpte Mini via har även tränat Corona-hund. Häftigt vad de kan tränas till att känna av! Tänk om vi kunde använda oss mer av allt som det går att träna hundar till…!
      Jag hade ingen hundvana alls innan så jag har fått lära mig massor. Det är först nu, två år senare, som jag börjar känna mig lite mer van vid allt. Samtidigt som det känns som att hon alltid har funnits här. Märkligt det där. 😊
      Vad roligt att du tycker det är intressant att följa oss! Kul att höra! 🥰

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.